Livet som i en glasburk

Hej ibland kan man känna sig som inlåst i en glas burk utan att kunna andas.
Det gäller bara att hitta sig själ och inse att det är bara glas som ska krossas för att man ska kunna komma ut i det fria.
Det gäller bara att få stykra och mod att se sina omgivningar på ett sätt man tycker är bra.
Ibland kan man låsa sig i det medvetna innre fängelset och antingen vill man ut eller stannar man kvar och får styrka att bryta sig ut till den frihet man vill nå till.
just nu kan jag känna att jag inte når ut med den styrka jag vill få ut för att hjälpa till att skapa.
Jag vet innerst inne att jag kommer att nå ut med budskap som ska hjälpa värden eller en specifik person som söker efter ett mål.
Just nu känns det som en stor förändring kommer ske för oss alla, det gäller hela vår jord som protesterar genom jordbävningar och andra katastofer som tyvärr kommer att ske hösten 2009 till 2012 det kommer bli ett stort förödande katastof läge med mycket panik och sorg.
Man måste inse att det är nog försent att göra vissa förändringar på jorden så man måste se att det som sker det ske fast vi försöker ändra allt till det bättre.
Vi måste för söka ta fram vårat gamla tänkande och vår urkraft som finns i själen det är det ända som kan hjälpa oss för närvarande.( Rom byggdes inte på en dag fast vi vill så gärna att det så ska bli)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0