Satt här i mörkret och känner mitt ute i havet lugnt och stilla kanske för stilla. Ser inga vågor som ska skicka i väg mig till okända mål men vet att snart kommer dom. I bland blir väntan lite en frustrerad kyla att leva i men snart kommer den där vågen att ge mig kraft till härlighetens tecken. Det är svårt att få saker att bli bekräftade i vår väg men vi vet vi bara vet.